Våtdräkt eller torrdräkt: vad behöver du?
Rätt termiskt skydd är inte en fråga om komfort — det är en säkerhetsfråga. Hypotermi försämrar omdömet, reaktionsförmågan och motoriken på sätt som är svåra att uppfatta inifrån. En dykare som är för kall fattar sämre beslut, är sämre på att kontrollera sin flytkraft och ökar risken för dykarsjuka, eftersom kalla ytliga blodkärl minskar avgasningstakten för kväve under uppstigning. Att välja rätt dräkt för rätt vatten är grundläggande planering.
Hur en våtdräkt fungerar
Principen bakom en våtdräkt är kontraintuitiv: den tillåter lite vatten att tränga in. En tunn film vatten — en centimeter tjock, ej mer — trillar in mot huden och värms av kroppen. Den uppvärmda vattenfilmen hålls sedan kvar av neoprenet och fungerar som isoleringsbarriär. Det innebär att en bra passande dräkt är avgörande. En dräkt som sitter för löst tillåter konstant cirkulation av nytt, kallt vatten — och all isoleringseffekt försvinner.
Neoprentjockleken anges i millimeter. Tumregler för temperaturgränser:
En 3 mm våtdräkt fungerar i 24–29°C vatten för kortare dyk. Tropiska destinationer som Malediverna, Röda havet och Karibien med sommarvatten. Många erfarna dykare väljer en 3/2 mm (3 mm kropp, 2 mm armar/ben) för maximalt rörelsefrihet.
En 5 mm våtdräkt täcker 18–24°C — Medelhavets vinter, Australiens tempererade kuster, Florida under vintern. En 5/4 mm med huva i ett stycke (Hood) ger extra isolation.
En 7 mm våtdräkt eller tvådelat 6/5 mm-system fungerar ner till ca 10–16°C — Nordsjön under sommaren, norra Spanien och Portugal, Japans tempererade hav. Under 10°C börjar de flesta dykare behöva torrdräkt för dyk längre än 30 minuter.
Gränsen för våtdräktens effektivitet
Under 10°C vatten minskar våtdräktens effektivitet drastiskt av två skäl: neoprenet komprimeras under djupet och förlorar isoleringsvolym, och kroppen svettas inte tillräckligt kaloriproduktion för att hålla vattenfilmen varm. En 7 mm våtdräkt kan ge acceptabelt skydd för ett 30-minutersdyk i 7°C vatten, men ett 60-minutersdyk på 30 meters djup i samma vatten kommer att kyla dykaren farligt.
Vid dessa förhållanden är torrdräkten rätt val.
Hur en torrdräkt fungerar
En torrdräkt håller vatten borta. Den är helt förseglad och har täta manchetter vid handleder och hals (och i de flesta fall integrerat eller separat huva). Istället för att förlita sig på en vattenbuffert isolerar torrdräkten med ett luftlager — dykaren bär underställ (undersuits) som fångar ett stillastående luftlager mot kroppen.
Torrdräktsluft måste regleras under dyket. Dräkten är ansluten till regulatorns lågtrycksport och inflatorventilen, precis som en BCD. På nedstigning ökar omgivningstrycket och klämmer ihop dräkten mot kroppen — det kallas dräktkram (suit squeeze). Dykaren kompenserar genom att pumpna in lite luft. På uppstigning expanderar luften och måste ventileras ut via axelventilen eller handventilerna för att undvika att dräkten blåser upp okontrollerat.
Det är denna aktiva lufthantering som kräver träning. En dykare som inte bemästrat torrdräktens flytkontroll riskerar en okontrollerad uppstigning med uppblåst dräkt — ett allvarligt scenario. Därför krävs certifierad torrdräktskurs (Dry Suit specialty) för att dyka med torrdräkt med seriösa operatörer.
Torrdräktsmaterial
Neoprentorrdräkter är typiskt 6–7 mm tjocka och ger viss termisk isolering i sig, men är tyngre och stivare än membrantorrdräkter. De är mer förlåtande vid portproblem och populära bland dykare i mellankallt vatten.
Membrantorrdräkter av vulkaniserat gummi eller crushed neoprene är tunnare och mer flexibla, ger minimalt med termisk isolering i sig och förlitar sig helt på undersyten. De är föredragna av tekniska dykare och de som dyker i riktigt kallt vatten, eftersom undersuiten kan justeras för extrem kyla. Tri-laminat (trilaminate) är ett lätt och hållbart alternativ för aktiva dykare.
Undersuits och lagrutrustning
En torrdräkt utan ordentlig undersuit är nästan värdelös i kallt vatten. Undersuiten fungerar precis som kläder för landsvinter: polartec, hollofil eller thinsulate-fyllda kläder som håller luftlagret varmt och torrt. En tunn undersuit (200g/m² fleece) räcker för 15°C vatten; för dykning under 5°C väljer de flesta en 400–600g/m² undersuits med extra lager vid benen och överkroppen.
Handskar och strumpor av neopren är separata val. I riktigt kallt vatten (under 5°C) är torkade handskar med tre-finger eller fyra-finger-konstruktion vanliga. De minskar fingerkänslan men håller händerna funktionella under längre dyk.
Torrdräktskursen
En Dry Suit Diver-specialty (PADI, SSI, BSAC) tar vanligtvis en dag och inkluderar teori om luftreglering och dräktens funktion samt praktiska dyk med fokus på flytkontroll, ventilering och nödscenarion. Minst 20 loggade dyk rekommenderas innan man påbörjar kursen. Efter kursen behöver de flesta ytterligare 10–20 dyk för att känna sig genuint bekväma och automatiserade med torrdräktens lufthantering.
Väljer du att börja dyka i kallt vatten — norska fjordar, Nordsjövrak, finsk insjödykning under isen — är torrdräkten inte ett alternativ utan en nödvändighet. Kontrollera vilka dykplatser som kräver torrdräkt och hitta lokala kurser via Öppna kartan.